Det är svårt att känna sig på topp när packningen i näsan är obefintlig, så både snoken rinner och ögonen svämmar över av tårar. Det är inte heller särskilt mysigt med stopp i rören så andningmöjligheten istället riskerar att utebli. Så en missad sovmorgon var ett element som inte gjorde början på dagen bättre.
Jag försöker hanka mig fram med studierna ändå. Det är trots allt skönt att komma igång igen efter julen. Dessutom är det den allra sista terminen. Till sommaren är mina tre år som student i Norrköping över. Det ska bli riktigt spännande att komma ut på arbetsmarknaden igen, men det är också lite skrämmande. Hur tusan ska jag få jobb inom det jag utbildat mig till?
Men hösten ligger ännu en bit bort och jag är optimistisk. Det kan hända att jag inte får jobba på en redaktion, reklambyrå, lyckas frilansa eller ragga uppdrag som egen företagagare på en gång. Något av de nämnda scenariona är kanske det mest troliga. Men så småningom, så... Jag tror det löser sig det där. Jag tror att jag löser det där. Så småningom.
Nu måste jag gå och snyta näsan igen.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar