Inte sedan småbarnsåren har jag prövat på det här med fingermålning, men i förra veckan var det dags att gå tillbaka i tiden. Egetligen var det inte tänkt att ta till vänsterhandens fingrar för att skapa något slags motiv, jag tycker inte om att vara kladdig om händerna. Trots det var det någonting som såg till att jag smetade ner handen ordentligt.
Känslan av hud direkt mot duk, med akrylfärgens lenhet där emellan var definitivt en upplevelse. Det var visserligen inte så romantiskt som det kanske låter här, men definitivt något det var värt att få lite smutsiga händer utav.
Anledningen till att jag tog till fingrarna istället för penslarna var nog för att jag känt att jag suttit fast i mitt eget skapande, inte riktigt kommit vidare någonstans. Utan att testa nya saker går det inte att hitta nya saker och vägar. Jag tror inte att det kommer bli allt för mycket fingermålande i framtiden, men med den känsla och det andra uttryckssätt som fanns i sättet att applicera färgen med fingrarna finns onekligen en annan typ av potential, som kan vara idealt för andra tavlor i framtiden.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar